Trump kan döpa om AI. EU:s lag kallar den fortfarande artificiell.

Vid FN:s generalförsamling den 22 september 2026 meddelade Trump att USA skulle ersätta artificial intelligence med super intelligence. Förslaget väcker en praktisk fråga för läsare i Europa: vad förändras när samma teknik får en annan politisk etikett?

Invändningen bakom namnbytet är att artificiell får tekniken att låta som en förfalskning. Men ordet beskriver också hur något har skapats, som i artificiellt ljus. Den etablerade termen artificiell superintelligens behåller den distinktionen även på den högsta förmågenivån.

Samma distinktion finns i EU:s juridiska vokabulär. AI-förordningen, förordning (EU) 2024/1689, är publicerad på unionens samtliga 24 officiella språk. Varje språks term för AI markerar tekniken som gjord, byggd eller konstgjord:

• BGизкуствен интелект
• HRumjetna inteligencija
• CSumělá inteligence
• DAkunstig intelligens
• NLkunstmatige intelligentie
• ENartificial intelligence
• ETtehisintellekt
• FItekoäly
• FRintelligence artificielle
• DEkünstliche Intelligenz
• ELτεχνητή νοημοσύνη
• HUmesterséges intelligencia
• GAintleacht shaorga
• ITintelligenza artificiale
• LVmākslīgais intelekts
• LTdirbtinis intelektas
• MTintelliġenza artifiċjali
• PLsztuczna inteligencja
• PTinteligência artificial
• ROinteligență artificială
• SKumelá inteligencia
• SLumetna inteligenca
• ESinteligencia artificial
• SVartificiell intelligens

Finskan gör konstruktionen särskilt tydlig: tekoäly förenar teko, gjord, med äly, intellekt. Estniskan använder tehis. Genom de olika formerna bevarar terminologin en distinktion mellan konstruerad och naturligt förekommande intelligens.

Ett nytt namn skriver inte om en definition

Vokabulären har också en praktisk funktion. Artikel 3 i AI-förordningen definierar AI-system, och förordningens skyldigheter gäller enligt dess definitioner och tillämpningsområde. Ett byte av terminologi i amerikanska myndighetsdokument ändrar inte de definitionerna. Även amerikanska NIST:s frivilliga ramverk för AI-riskhantering använder artificial intelligence.

För organisationer som arbetar i flera jurisdiktioner innebär det att terminologin behöver vara tydlig i policyer, upphandlingsdokument och avtal. Att kalla ett system super intelligence avgör varken dess förmåga eller om det omfattas av AI-förordningen.

Tänk på ett upphandlingsunderlag som efterfrågar en ”superintelligenslösning”. Uttrycket säger inte vilka uppgifter systemet utför, hur dess prestation har utvärderats eller vilken mänsklig tillsyn det behöver. Att ange de egenskaperna skulle göra underlaget mer användbart, oavsett vilken övergripande term leverantören föredrar.

Terminologikrocken är därför ett kommunikationsproblem, inte ett belägg för att ordet superintelligens i sig är olagligt att använda. En produktetikett, ett forskningspåstående och en juridisk definition besvarar olika frågor. Att hålla isär frågorna hjälper läsaren att bedöma var och en.

Namnet bör följa förmågan

Ett namn kan uttrycka en politisk preferens, en investeringsambition eller en juridisk kategori. De användningarna bör inte förväxlas med belägg för teknisk förmåga.

Artificiell är fortfarande användbart eftersom det beskriver teknikens ursprung. Generell och super gör anspråk på dess förmågor. Tydlig kommunikation bör behålla de skillnaderna: beskriv demonstrerade förmågor, ange begränsningarna och reservera påståenden om superintelligens för belägg som uppfyller definitionen.